Nu ger jag upp!

Jag var på biblioteket och gjorde ett nytt försök med domböckerna jag beställt.

Jag hittade ingenting men magen blev orolig trots anti-illamående-banden runt handlederna. Jag mådde visserligen inte illa men …
Jag får vänta med domböcker tills de finns skannade eller tills jag kan sitta på landsarkivet och läsa originalen.

Jag har dock hittat lite spännande trådar att följa genom att gå igenom dopvittnen. Tänk att namnet Lucretia Svensdotter har dykt upp i samband med två olika grenar. Är det samma person? Det är ju ett ganska ovanligt namn.

Jag har också skickat in nya disbyt-utdrag. Jag tyckte jag gjorde det ganska nyligen men det var 2005! Så nu behöver hemsidan också fräschas upp.

Domböcker

Eftersom inte mikrokorten på domböcker fanns på Riksarkivet beställde jag hem från SVAR. Problemet är att man kan ju inte beställa alla utan man får göra ett urval. Det verkar som jag valt fel

De flesta (hann bara kolla som hastigast igår) verkar vara i stort sätt oläsliga och då är det inte på grund av handstilen utan att de är fläckiga och så otydliga (blekta?). *Suck*

Jag ska göra ett nytt försök på torsdag om läsmakinen är ledig på biblioteket.

Besviken

Idag tog jag mig äntligen i kragen och gav mig iväg till Riksarkivet. Trots att jag bor i Stor-Stockholm tycker jag att det är bökigt att ta sig dit. Visserligen bor jag i södra delen så resan dit med bil tar nästan en timme.

Det var omgjort sedan jag var där sist och med erfarenhet av Vadstena landsarkiv så trodde jag och det också på Riksarkivet skulle finna möjlighet att värma sig lite mat., men nej. Så det var bara och vända på en gång och ge sig ut och handla något ätbart som inte behövde värmas.

Nästa besvikelse var att inte fanns några kopior på församlingsböcker. Bara husförhörslängder, födelse- vigsel- och dödsböcker. Ja, också SCBs utdrag ur församlingsböckerna vart tionde år. Dessutom hade jag glömt bort att det inte finns tillgång till några domböcker. Jag visste ju att inte bouppteckningar finns så jag borde ha insett att det inte finns några domböcker på Riksarkivet. Egentligen fattar jag inte varför man över huvudtaget skall till Riksarkivet att göra?!

Arkiv Digital

Jag provade förstås Arkiv Digital nu i helgen som gick eftersom det var gratis.

Det är ju väldigt bra kvalitet på bilderna och söksystemet verkar jättebra men än finns inte allt. Dock hittade jag en intressant sak. Hällestad och Tjällmo härads domböcker. Där hittade jag min ana Antoine Meloth nämn i samband med ett dödsfall men jag har inte kunnat klura ut riktigt hans roll. När det gäller domböcker är det ju inte bara handstilen som ger problem utan även språket. Även en annan ana i Hällestad fann jag i samband med ett gårdsövertagande, tror jag. Det handlar förstås om första hälften av 1600-talet.

Just nu funderar jag mycket på vad jag ska välja för något att forska om i min forskningsuppgift som jag ska göra som tentamen. Vi har inte fått uppgiften än så jag vet ju inte riktigtigt vilka riktlinjer som kommer att gälla. Det vore ju roligt om jag kunde få använda mig av lite ”nya” källor. Jag har fortfarande inte besökt Krigsarkivet och Stockholms stadsarkiv.

Mantalslängder igen

Jag håller ju på att läsa kursen ”Släktforskning – en introduktion” på distans och då har jag tillgång till SVAR. Alltså håller jag och studerar mantalslängder igen.

Jag har bland annat studerat Hällestads mantalslängder. Jag har väl inte fått fram så mycket nytt men har hittat uppgifter som jag annars bara har fått fram via Disbyt. Lite intressant att min enda vallon-ana verkar ha varit en väl sedd man i Hällestad med legofolk och blivit ombedd att vara dopvittne flera gånger.
När han begravs så står det i begravningslängden 1638 ”Then 3 Juni begrofs Wälachtige Antonius Melot i Bogetorp lades i Kyrkian jämte? hans stool”

Tyvärr är det ju inte alltid man kan jämföra uppgifter från mantallängder med uppgifter från kyrkböcker så det känns ofta som uppgifterna man får fram är mer eller mindre kvalficerade gissningar vilket ur källkritisk hänseende inte är det bästa. Helst ska man ju ha två oberoende källor har jag fått lära mig på kursen. Fast när det gäller släktforskning så får man ofta leta efter uppgifter som stjälper ens teorier än de som stärker

Resultat!

Äntligen har jag fått lite resultat av min forskning.

Jag har följt min ana Nils Aps i mantalslängden i Näsby socken men tyvärr finns han bara med på Lilla Alelund från 1734 och tills han dör 1752. Hans dotter min ana Stina Asp är född redan omkring 1714 enligt hennes bouppteckning. Tillslut hittade jag hennes visel med Carl Lindqvist 1745 i Rystad dit numera Näsby hör. Hon var piga på Tuna och han kom ifrån Blästad i Landeryd församling.

Sporrad av detta betämmde jag mig för att systematisk gå igenom församling efter församling för att hitta Sinas föräldrars vigsel. Jag gick igenom Landeryd, Rystad, Näsby (ännu en gång) och tillslut fann jag 1713 (vilket ju stämde bra) i Vreta Kloster en trossdräng Nils Jonsson och qvinnopersonen Anna från Blåsvädret.

En trossdräng, tänkte jag, kan ju tänkas ta namnet Asp precis som soldater tar sig ett soldatnamn men hur skulle jag få det bekräftat? Dessutom hittar jag äntligen min anas födelse 1714 i Vreta Kloster. Nils och Anna får en dotter 1714! Detta är en mycket ”kladdig” kyrkbok men jag kan inte hitta några fler barn.

Jag blev nyfiken på varför Anna stod benämnd som ”qvinnopersonen” i vigselnotisen. Enligt Bo Person, via Anbytarforum, brukar den benämningen användas på ogifta kvinnor som fått utomäktenskapliga barn. Så jag tänkte att jag skulle se om det fanns noterat i kyrkoräkenskaperna att hon fått betala böter för hor. Nu råkade det vara så att i just den volymen finns en dubblering av födda barn kring det året som Stina är född. Det hade jag glömt bort men nu kollade jag för att se om det kunde tillföra något om Stinas födelse. Det kunde det det verkligen! Fadern är Trossdrängen N Jonsson ASP!

Nu har jag lite fler spännade trådar att nysta i men det får jag berätta om en annan gång.

Att forska på anor i Stockholm

För att min man skulle ha ett eget forskningsprojekt så hjälpte jag honom komma igång med hans mors morföräldrar.

De levde i Stockholm på Jungfrugatan hade jag fått veta. Hur skulle jag hitta dem? Jag har inte haft någon anledning att leta efter anor i Stockholm än så jag har ingen större erfarenhet av det. Då kom jag ihåg att när jag följde en av mina anors syskon så hade jag hjälp av Rotemansarkivet som finns sökbart på Stockholm stadsarkivs hemsida. Där finns även sökbara namnregister till kyrkböckerna. Det gäller bara att ha koll på Stockholms församlingar!

Jag fick fram en hel del uppgifter om morföräldrarna och deras barn. Bland annat att barnen tog namnet Bonnert 1910 och att familjen 1914 flyttar till Huddinge. Visserligen visste jag att de hade ett sommarhus i Huddinge men inte att de var skrivna här.

Eftersom jag upptäckte att det fanns namregister till kyrkböckerna så kunde jag inte låta bli att kolla min ana Christian Broman som enligt begravningslängden i Litslena ska ha föds 1706 i Stockholm och hans far var Wachtmästare på Stora Djurgården. Trots att jag har levt i Stockholmtrakten i hela mitt liv så har jag dålig koll på Stockholms församlingar men Hedvig Eleonora är väl i det här fallet det bästa alternativet gissar jag. Det finns tyvärr inget namnregister till födelseböckerna och det kan jag förstå. Åtminstone är de delvis så gott som oläsbara, i alla fall de kopior som Genline har.

I registret för döda hittat jag en djurvaktare Lars Broman vars hustru Ingrid Nilsdotter dött 1715. Kan det var mina anor? Kunde verkligen en djurvaktares son få gifta sig med länsmannens dotter? Lite troligare blir det när jag finner att samma Lars Broman gifter sig igen samma år med Jungfru Anna Kotscher. Vad var egentligen en djurvaktare?

Efter lite gogglandes så är jag klokare:

”… Ladugårdslandet har fått sitt namn
efter kungsladugården, den lantegen-
dom som hörde till Stockholms slott.
Kungsladugården låg i närheten av den
tidigare byn Vädla, uppkallad efter
vadstället över sundet som i forntiden
förband Djurgårdsbrunnsviken med
Lindarängsviken och Lilla Värtan. Går-
den sköttes av kungens fogdar som en
avelsgård och som betesmark för kung-
ens hästar och boskap.”
”… Själva ladugården upphörde att exis-
tera år 1670 och staden kunde införliva
nya delar av Gärdet med sina ägor.
Utanför stadens gränser utbredde sig
nu den så kallade Stora Djurgården av-
sedd som kunglig jaktmark och av-
gränsad av ett långt staket, försett med
grindar och portvaktsstugor.” Enl Statens Fastighetsverk.

Se länk till texten här.

En kunglig ”parkvakt” kanske hade lite bättre status än en vanlig stalldräng. Tyvärr fann jag inget mer om paret i namlistorna för Hedvig Eleonoras församling så förmodligen har det flyttat, men vart? Sonen var i alla fall gårdsdräng på Graneberg när han gifte sig med länsmannadottern Catharina Enagria 1736 i Litslena och slutade sina dagar som befallningsman på Åby.

Semester

Äntligen har vi fått tid att åka till torpet i Östergötland! Och äntligen har jag besökt landsarkivet i Vadstena. Två regninga eftermiddagar tillbringade mannen och jag där i jakt efter bouppteckningar. Till min besvikelse var det få av mina, i förväg planerade, anors bouppteckningar som vi kunde finna. Troligen var de helt enkelt för fattiga eller så levde de för tidigt.

Jag lyckades i alla fall fastställa dödsdatum för en av mina anor som jag tidigare misslyckats med. Prästen hade skrivit att hon hette Lisa i stället för Maria i begravningslängden. Att hennes bou fanns kvar överhuvudtaget beror antagligen på att hennes man gifte om sig och barnen skulle få ut sin arvslott. Hon dog 1798 men bou var insorterad 1808 tillsammans med arvsdelningen och det var det året mannen gifte om sig.

Jag hade hoppats på att skulle kunna få belägg för att Johannes Björkman var far till morfars mormor Anna Sofia Björkman. Hon är född 1847 innan äktenskapet och är hela tiden noterad som oäkta i husförhörslängden men uppgifter sedan tidigare forskning påstår att att han ska ha erkänt faderskapet, något jag hitintills inte funnit någon uppgift om. Johannes dog utfattig och någon bou har jag alltså inte funnit.

Min man som var med mig till landsarkivet verkar tycka att det är spännande att ”gräva” i arkivet. Kanske blir även han en släktforskare. Från början var det meningen att han skulle hjälpa mig att leta efter uppgifter på microkorten för jag hade glömt mina åkband mot illamående hemma i Huddinge. Jag blir otroligt ”åksjuk” av att leta uppgifter på microkort. Vi plockade inte fram ett enda mircrokort utan använde personregistren och Marie-Anne Olssons avskrifter av bouppteckningsingresser.

Nu är vi hemma i Huddinge några dagar för min man, som är egen företagare, var tvungen att se till några arbeten men förmodligen åker vi ner igen i morgon igen om inte redan i kväll. Fortsätter det mulna vädret så blir det kanske fler besök i Vadstena. Kanske jag då ger mig på domböckerna i jakt på fäder till oäkta barn.

Indexering

… av husförhörslängerna har Genline i samarbete med Dis påbörjat och jag kunde förstås inte låta bli att ”adoptera” en församling och hjälpa till. Jag är faktisk lite smått fascinerad av gårdarnas namn och hur de ändras med tiden.

För säkerhets skull tog jag en socken som jag vet inte är så stor nämligen Järstad i Östergötland
Vi får väl se hur mycket jag hinner med mellan varven med köksrenovering och trädgårdsskötsel.

En köksrenovering

… gör att släktforskningen får vila. Jag går dock in och kollar här dagligen och kan till min glädje se att jag har många besökare. Hoppas att någon får lite hjälp av min hemsida. Var inte rädd för att lämna ett meddelande om det är något ni undrar över.