Att forska på anor i Stockholm

För att min man skulle ha ett eget forskningsprojekt så hjälpte jag honom komma igång med hans mors morföräldrar.

De levde i Stockholm på Jungfrugatan hade jag fått veta. Hur skulle jag hitta dem? Jag har inte haft någon anledning att leta efter anor i Stockholm än så jag har ingen större erfarenhet av det. Då kom jag ihåg att när jag följde en av mina anors syskon så hade jag hjälp av Rotemansarkivet som finns sökbart på Stockholm stadsarkivs hemsida. Där finns även sökbara namnregister till kyrkböckerna. Det gäller bara att ha koll på Stockholms församlingar!

Jag fick fram en hel del uppgifter om morföräldrarna och deras barn. Bland annat att barnen tog namnet Bonnert 1910 och att familjen 1914 flyttar till Huddinge. Visserligen visste jag att de hade ett sommarhus i Huddinge men inte att de var skrivna här.

Eftersom jag upptäckte att det fanns namregister till kyrkböckerna så kunde jag inte låta bli att kolla min ana Christian Broman som enligt begravningslängden i Litslena ska ha föds 1706 i Stockholm och hans far var Wachtmästare på Stora Djurgården. Trots att jag har levt i Stockholmtrakten i hela mitt liv så har jag dålig koll på Stockholms församlingar men Hedvig Eleonora är väl i det här fallet det bästa alternativet gissar jag. Det finns tyvärr inget namnregister till födelseböckerna och det kan jag förstå. Åtminstone är de delvis så gott som oläsbara, i alla fall de kopior som Genline har.

I registret för döda hittat jag en djurvaktare Lars Broman vars hustru Ingrid Nilsdotter dött 1715. Kan det var mina anor? Kunde verkligen en djurvaktares son få gifta sig med länsmannens dotter? Lite troligare blir det när jag finner att samma Lars Broman gifter sig igen samma år med Jungfru Anna Kotscher. Vad var egentligen en djurvaktare?

Efter lite gogglandes så är jag klokare:

”… Ladugårdslandet har fått sitt namn
efter kungsladugården, den lantegen-
dom som hörde till Stockholms slott.
Kungsladugården låg i närheten av den
tidigare byn Vädla, uppkallad efter
vadstället över sundet som i forntiden
förband Djurgårdsbrunnsviken med
Lindarängsviken och Lilla Värtan. Går-
den sköttes av kungens fogdar som en
avelsgård och som betesmark för kung-
ens hästar och boskap.”
”… Själva ladugården upphörde att exis-
tera år 1670 och staden kunde införliva
nya delar av Gärdet med sina ägor.
Utanför stadens gränser utbredde sig
nu den så kallade Stora Djurgården av-
sedd som kunglig jaktmark och av-
gränsad av ett långt staket, försett med
grindar och portvaktsstugor.” Enl Statens Fastighetsverk.

Se länk till texten här.

En kunglig ”parkvakt” kanske hade lite bättre status än en vanlig stalldräng. Tyvärr fann jag inget mer om paret i namlistorna för Hedvig Eleonoras församling så förmodligen har det flyttat, men vart? Sonen var i alla fall gårdsdräng på Graneberg när han gifte sig med länsmannadottern Catharina Enagria 1736 i Litslena och slutade sina dagar som befallningsman på Åby.

Annonser
Published in: on augusti 21, 2008 at 8:52 f m  Comments (2)  
Tags: , ,

The URI to TrackBack this entry is: https://brizzlo.wordpress.com/2008/08/21/att-forska-pa-anor-i-stockholm/trackback/

RSS feed for comments on this post.

2 kommentarerLämna en kommentar

  1. Hej!

    Trevlig blogg du har. Vill bara tipsa om stockholmskällan om du släktforskar om Stockholm. Här finns en mängd gamla bilder, kartor och litteraturtips.

    http://www.stockholmskallan.se/

    mvh

    Helena

  2. Tack ska du ha!

    Och tack för tipset, ska kolla om det kan ge mig något.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: