Resultat

Jag beställde två autosomala DNA-test och testade mina två äldsta släktingar. Min svärmor och min far.

Det var tur att jag testade min svärmor för där upptäckte jag att hennes brorsdotter var testad och en tremänning som gick ganska lätt att hitta på grund av ett ovanligare efternamn. Detta gjorde att jag bättre förstod hur det fungerar på Family Tree.

Tyvärr har det inte hjälp mig när det kommer till min far. Den närmsta träffen har nämligen inte lagt ut något släktträd. Annars har han nästan samma cM som min svärmors tremänning, 138 cM jämfört med 142 cM.
Trots att jag numera har följt alla ättlingar till min fars anor från 4 generationen bak i tiden. Några har visserligen emigrerat men de bästa träffarna verkar vara svenskar. Dessutom har de som lagt ut släktträd okända fäder precis som min farmor. Så inga nyfunna släkting på pappas sida alltså.

Men nu funderar jag på att utöka med y- respektive mitokondrie-DNA. Fast då vill jag nog börja med min egen släkt på mammas sida. Vi får se vem jag ska testa.

Det glömde jag berätta. Jag upptäckte att bildhuggaren Bror Hjort och jag har en gemensam ana. Min farfars mormors morfar var skogsvaktaren Jakob Hjort som var farfars farfar till Bror Hjort. Min första kändis!

 

Annonser
Published in: on oktober 25, 2017 at 11:31 f m  Kommentera  
Tags:

Åh nej!!!!

Det får inte vara sant! Men det är det nog tyvärr.

Jag har precis upptäckt att alla timmar jag lagt ner på anor i Långtora socken i Uppland har varit förgäves och det är åtskilliga. Det är inte mina anor!

När jag började med min forskning för nästan 10 år sedan så fanns inte så mycket inskannat på Genline i Östergötland så jag började med mina anor i Uppland istället. Senare när kyrkböckerna för Östergötland blev tillgängliga koncentrerade jag min forskning där eftersom mina morföräldrar, som kom ifrån Motala, fortfarande levde. Senare när man kunde hitta kyrkböckerna på både Genline och SVAR och dessutom mantalslängder så började jag så att säga i andra änden av släktträdet och la min energi på de äldsta anorna i Uppland.

Nu när jag går min kurs (se tidigare inlägg) och har valt som uppgift att utröna hur det kom sig att min fars släkt kom att bo i Gåde utanför Enköping har jag upptäckt att jag varit lite för okritisk i min första forskning.

Så läxan är utgå alltid från nutid och bakåt!

Published in: on maj 4, 2012 at 7:54 f m  Comments (1)  
Tags: ,

Emigrantforskning

Jag har få släktingar som emigrerat till Amerika men nu när man gratis kan kolla i Ancestrys databaser som finns under kategorin ”Emigration och immigration” så ville jag ju se vad jag kunde hitta.

Min mormors mormor hade en äldre halvsyster (född innan äktenskapet fader okänd) Gustava Gustavsdotter som gifte sig med Johan Alfred Nordström som var baptist och de emigrerade till Amerika 1880 enligt husförhörslängden.
Först sökte jag på Johan Alfred Nordström men fick inget napp. Sedan bara på Nordström men fick alldeles för många träffar men inte så många från Motala. Transkriberingen har blivit lite felaktig. Gustafva har blivit  Gustafsson och J A för mannen har blivit F A. Dessutom reser de på två olika kontrakt. Gustava med de tre barnen plus en bror(?!) vid namn Carl Rydgren med destination Chicago och mannen ensam med destination Baltimore. Jag undrar varför? Och vem är denne för mig okände bror? Kan det vara mannens bror? Eller rent av ett utomäktenskapligt barn till Gustava, han var ju endast 11 år?

Nya svar ger nya frågor!

Published in: on september 1, 2011 at 8:13 f m  Comments (1)  
Tags: ,

Inspiration …

… hittade jag just i boken ”Inspiration för släktforskare” när jag var på biblioteket senast. Den är skriven av mor och dotter Ewa Klingberg & Hanna Åhman. Tänk vad trevligt det vore om man hade någon att släktforska med tillsammans som de.

De skriver hur viktigt det är med fantasi när man släktforskar och går bet. Då gäller det att ha kreativa teorier som man gör att för att spräcka och på resans gång kan man ha tur och hitta uppgifter som bekräftar teorin. En viktig del i pusslandet är faddrarna som kan ge ledtrådar till vart barnets mor och far kommer ifrån.

De beskriver också hur viktigt det är med domböckernas småprotokoll. De gör så att de åker till aktuellt landsarkiv och fotograferar alla sidorna i det häradet som hör till den bygd som de släktforskar i. Sedan sitter de hemma i lugn och ro och läser.

Det är en bit av släktforskning som jag har kvar. Jag har visserligen provat att läsa domböcker när man kunnat prova på AD-online gratis. Men hu så svårt att förstå! Men det är kanske som att läsa handstilar – ju mer man läser, ju lättare går det.

Published in: on mars 3, 2011 at 8:04 f m  Comments (2)  
Tags: ,

Trädgårdsmästare

Nu har jag tre stycken trädgårdsmästare som jag gått bet på!

Vad beror det på att så lite information finns om dem i husförhörslängderna? Är det på grund av att det inte riktigt var en del av det sociala livet i socknen, att det mer hörde till diverse säteriers sfär. Ofta var de väl inte födda på orten och det brukade inte någon jord. Jag undrar hur det var med husförhör för dessa personer som hörde till ett säteris hushåll? Förhörde prästen även högreståndspersoner?

De är inte heller alltid som säteriernas personal finns med i mantalslängderna och i de tidigare finns inte ens säterierna upptagna. Så som sagt det är lite knepigt att följa människor som levde och verkade på olika säterier.

Published in: on november 30, 2009 at 9:52 f m  Comments (2)  

Kurs i släktforskning

Nu har jag anmält mig till ”Introduktion i släktforskning” en distanskurs på 7,5 p, 1/4 fart på Mittuniversitetet som börjar i höst. Den rekommenderades på Anbytarform och jag blev nyfiken. Jag tänkte att den kanske kan hjälpa mig att komma vidare med min forskning när inte Genline längre räcker till.

Vi får väl se. Det skadar i alla fall inte att prova.

Published in: on april 9, 2008 at 9:58 f m  Kommentera  
Tags: ,

SVAR vs Genline

Jag har tidigare funnit att SVARs inscannade bilder är tydligare än Genlines. Ändå blev jag förvånad att det kan vara så stor skillnad som i det här fallet

Så det kan vara stor ide att kolla med svar om man inte lyckas läsa vad det står på Genlins inscannade bilder.

Den stora fördelen med Genline är att man kan koppla släktforskningsprogrammet Disgen med Genline så man omedelbart ser bilden som man angett som källa. Om man har abonnemang på Genline vill säga.

Published in: on februari 16, 2008 at 9:49 f m  Kommentera  
Tags: ,

Avskrifter

Jag har en förmåga att ”gräva ner” ner mig lite väl mycket ibland i min forskningsiver. Det kan sluta med att jag nästan har utrett en hel by innan jag ger upp i jakten på rätt ana. Detta har resulterat i några avskrifter av födelse- vigsel- och dödsböcker. En hel del försök i att rekonstruera ”husförhörslängder” o s v. Det är ju inte alltid som detta jobb har givit något resultat och i bästa fall kanske bara att jag kan utesluta en del personer.

Ibland har jag undrat för mig själv hur många det är som gör som jag och hur mycket jobb som görs om och om igen istället för att vi delar med oss. Problemet är ju hur man ska berätta vilka uppgifter man har. Därför ska jag se om jag kan få ut en del i alla fall på min hemsida. Får se hur mycket plats jag har kvar. Jag har ju bara mitt teliaabonnemangs hemsideutrymme än så länge.

Published in: on februari 4, 2008 at 9:14 f m  Comments (2)  
Tags: